Torsdags kväll blev ett tårfyllt men fint litet farväl av Lisa och David som då åkte till Australien och Nya Zeeland för att stanna där i tre månader. Ett av de där små stunderna då man plötsligt förstår så himla mycket mer, som till exempel vad folk egentligen menar med att det är jobbigt att befinna sig ett halvt jordklot ifrån några man tycker om allra mest. 

Annars har jag i veckan kört bil med min fader, shoppat turkosblå termobyxor, ångestat för mycket och lite, kommit igång med gymmandet, pluggat och påbörjat kurserna på samhällsinriktningen som verkar himla bra.